Du vet verkligen vem du är.

Fattar du hur ont det gör i mig? Varenda jävla dag, så finns den där känslan inom mig. På grund utav Dig! Jag trodde aldrig att du skulle göra såhär mot mig. Du gör mig så fruktansvärt arg och ledsen. Men nu är det min tur. Du ska fan inte tro att du bara kan komma tillbaka och att jag ska ligga bedjande vid dina fötter. Jag vill inte längre. Du gjorde fel. Och du har gjort ditt val nu. Jag vill inte vara något andrahandsval. Allt du sa till mig, betydde det ens något? Jag fattar inte. Varför gjorde du såhär? "Vi hör ihop" "Jag kommer alltid att känna samma sak" "Du är bäst" "Det kommer aldrig att vara försent!". Var det bara ord? Du har svikit mig så otroligt. Jag är så... Besviken. Den jag älskade så mycket bara drog. Mitt framför ögonen på mig. Tänk om vi hade träffats, söndagen den 6e februari. Dagen då allt blev skit. Då kanske allt hade varit bra nu. Kanske... Men du bestämde dig, bara timmar innan vi skulle ses. Dålig stil hörru. Och du förstår inte varför jag är sur? Liksom, du skulle ju nog vara så jävla glad om du varit jag just nu. Nej inte riktigt va? Jag orkar inte mer nu. Fattar du det eller? Jag pallar inte med dig och det som du håller på med! "Ena delen av mitt hjärta slår fortfarande för dig!" Jojo... Du har verkligen förändrats. Och inte direkt till det bättre.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0